Ögat. Skräcken. Jag vilar i att dubbelseendet var infektionsutlöst, men vi chansar inte. Tillåter mig själv att vara hönsig. Det hände ett par gånger och vi fick snabbt kallelsen till ögonläkaren. Till veckan ska far och son gå och kolla upp det. Skräckslagen gråt från A när jag berättade att doktorn skulle titta på hans öga, hickade fram "ska doktorn ta ut det?!"
Idag, enorma kliv på livsvägen: första besöket hos frisören. Ljuva onge, han konverserade så fint med henne under den halvtimme hon klippte. Bajsat på toaletten. Sa mitt i middagen: "Nu vågar jag bajsa på stora toaletten!" Enormt stort för en som i hela sitt liv varit rädd för hål och hårdnackat ratat toaletten. Ikväll ställde vi äntligen ut pottan på trappan, i natt kommer visst fåglarna och hämtar den till sina ungar. Omåttligt stolta föräldrar till omåttligt stolt barn!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar