Mitt i natten-vaken, igen

Mitt i natten-vaken. Vaknade av stark sammandragning. Vrålhungrig, kissnödig och lite nervös. A blev sjuk ikväll igen, han som brukar vara den friskaste av oss alla. Hör hur han skällhostar ibland från sitt rum. Snart kommer han nog vakna och komma in till oss. Jag tog en shot av hans hemmagjorda Dunderhonung (jag gör den till dig mamma, för då kanske du får ont i magen!!) innan han gick och lade sig, sa att den kanske funkar så bra att mormor och morfar får komma hit i natt, trots att du är sjuk! Spännande, tyckte han. Puh.

Lilla gubben, han blev stor idag. Denna underbara dag som bjöd på strålande sol och gott kaffe på baksidan med grannarna. Han kastade toalettringen helt plötsligt, han som alltid varit rädd för hål och så sent som häromdagen sa att han skulle behålla den där ringen tills han blev arton, kanske nitton år. "Man är väl ingen toalett-mås, heller" stoltserade han idag. Jag vill aldrig berätta att det heter mes. Vi jublade och åkte direkt till leksaksaffären, och oj vad han gick länge i gångarna innan han valde en present.

 

I morgon (idag) blir det vab. Eller förlossning? På något vis får vi i alla fall säga hej till vår bebis. Barnmorskan bokade faktiskt in ett tillväxtultraljud till eftermiddagen.

Jag tänker på den där natten för fyra och ett halvt år sedan. Det började såhär då. Sen satt jag vaken, på helspänn hela natten, och kände hur sammandragningarna kom tätt. Utan smärta, men tätt. Framåt morgonen somnade jag och på eftermiddagen började det om igen. Ett halvt dygn senare föddes A. Är vi där igen? Jag har hela tiden tänkt att det ska börja med slemproppsvarning ett par dagar före, som med A.

Jag räknar timmarna till rusningstrafiken, stan korkas igen om cirka sex timmar. Kanske kan vi lämna en stund på förskolan om det kniper, om mormor och morfar fastnar i trafiken? Det kan vi nog.

Vi får se. Jag känner mig lugn, trygg och glad. Oavsett om den där sammandragningen, som nu följts av flera, är startskottet eller ej så får vi snart träffa vår bebis. Jag längtar!

Och nu vaknade vår lille kruppkille, nu ska jag mamma mig riktigt, riktigt bra.