Onsdag

Soffhäng med min dotter. Snart ska hon sova. Storebror är lämnad på förskolan och vi enades om att de röda galonisarna passade bäst idag. Mormor och morfar hämtar, bara för att det är trevligt. I eftermiddag ska vi baka, storebror ljudade och skrev ett helt recept igår:

TVÅ SKEDAR MJÖL
EN SKED SOCKER
SMÅ MACKBITAR
LITE MJÖLK
ETT ÄGG

Katten ligger i babygymmet och tvättar fötterna.

En lugn och hittills helt fin onsdag i Vår Stund På Jorden.

1 miljard har brist på mat. Vi har en grön påse för matavfall.

Jag ser en liten mätt -proppmätt-, trygg och älskad bebis bredvid mig. Hon har somnat med en liten plutmun, mjölkkladdig i ansiktet och med sin gosefilt tätt tätt intill kinden. Hon sover med armarna över huvudet i, tror jag, fullständig förvissning om att ingen kommer göra henne illa.

Jag tänker på bebisfabrikerna, där kvinnor och flickor tvingas producera barn till.. ja VAD?!, på att 19000 barn under fem dör idag, och igår, och i förrgår och jag kan inte värja mig.

Borde börja baka cupcakes och köpa väggord.

Typ live your dream och Carpe Diem (förstås). Så klyshigt harmoniskt är det. My god om det kan få vara så här alltid alltid. Tar tillbaka en formulering i förra posten. Det här har varit en fullkomligt konfliktfri tisdag trots blivande femåring. High fivade vid nattningen, vi brukar göra så när vi skött oss (inte minst jag) extra bra.

Nu sover lillasyster i selen på magen. Tror att hon är i en vara nära-fas. I morgon vaccination. Och jag gillar ju vaccin. Men ändå, tänk om:et kommer i alla fall.

När storebror fick sin första vaccination tänkte jag att bvc-sjuksköterskan var helt sjuk i huvudet som kunde sticka små barn. Undrade hur hon kunde leva med sig själv. Hehe. Jag är ju inte mycket bättre själv.

Jaja. Nu schlaaaaaager!

konserverar

Ja, jag tror att jag befinner mig i den mest kompletta, mest harmoniska fasen av mitt liv. Det är så mjukt och fint och ombonat. Det kom ingen tvåbarnschock. Eller jo, en tvåbarnsglädjechock. Konflikter varje dag, givetvis, för så är livet med en snart femåring. Men vår snart femåring är glad och nöjd med livet och jag är så glad för honom. Vår bebis är glad och nöjd med livet. Äter, sover och bajsar två gånger i veckan och jag är så glad för henne.

   Min man är nöjd med livet (och jag är glad för honom, min man. Mitt allt!). Jag är nöjd med livet och ja, ja är glad för mig själv också. Vi gör hyfsade veckomatsedlar och följer dem ganska bra. Vi planerar semestrar och känner att nämen vi kan väl vara hemma? Det är ju så mysigt här. Dessutom ska vi iväg en månad i höst. Planterar jordgubbar och letar billiga blomster på Plantagen. Vi sparar föräldradagar och lever på sviiiinlite pengar och tycker väl inte att det är så festligt egentligen, men äsch det funkar. Vi lever svenssonlivet upphöjt i två, så vansinnigt långt ifrån mitt femtonåriga jags drömmar och det är helt perfekt. HELT PERFEKT.

Distanslös 2

Igår ekar och vitsippor. Idag asfaltsångor och körsbärsblom i vår vackra stadskärna. Aldrig har väl livet varit mer komplett än nu. Jag är så lycklig, förälskad i min lilla växande familj.

Distanslös

Underbara, fantastiska tid i mitt liv. Idag långpromenad bland vitsippor, ekar, en amningspaus på en höjd med utsikt över sjön. Jag och min dotter.