Kebnekaise vid Odenplan

J A G  Ä R  I N T E  O R O L I G  ( ! ! ! ! ! )

24:e juli 2012. Jag har varit på damernas utan oro för första gången sedan den 24:e maj. Fick jubel och applåder på jobbet. Skönt med skratt.

Men det är knappt så att jag tror det själv. Att skräcken har släppt. Det där Kebnekaise som jag bar på ryggen, det är borta. Kvar på åttonde våningen i läkarhuset vid Odenplan tillsammans med tårarna jag inte kunde hålla borta i väntrummet. Hur kunde de andra väntande paren verka så coola? Nu känner jag mig lätt som en fjäder, lycklig och helt utmattad. Gick från jobbet redan vid kvart över två, åkte och köpte två bodys i ministorlek och ett par bedårande byxor i storlek 50/56. Och så en tight klänning till mig, för nu idag när jag slutade hålla in magen med skärp, nu idag när jag vet att det ökade omfånget är ett litet barn -vårt lilla barn!- och inte bara vitt bröd med honung och ost, så är magen plötsligt ganska tydlig.

Äntligen!